Ny vecka
Jag ser fram emot den tiden då man kommer vara så överdrivet sysselsatt att man aldrig hinner sitta stilla, då kommer jag se tillbaka på dessa dagar och undra "vafan gjorde jag av tiden egentligen?"
Ska iväg till sjukgymnasten och böka om en timma, jag lägger all min förhoppning på att mysteriet kommer lösas denhär gången. Jag är så gudförbannat less att kuta på sjukan i tid och otid, alla säger olika saker och i slutändan är man mer förvirrad än vad man var innan.
Ska iväg till sjukgymnasten och böka om en timma, jag lägger all min förhoppning på att mysteriet kommer lösas denhär gången. Jag är så gudförbannat less att kuta på sjukan i tid och otid, alla säger olika saker och i slutändan är man mer förvirrad än vad man var innan.
Jag är less på att inte kunna förlita mig på min egen kropp och att få sånna vansinniga smärtor av allt möjligt som man normalt skulle kunna göra utan att tänka. Less på att folk inte fattar att jag gnäller för att det är kul, utan för att det är svårt att tänka på nå annat då man inte känner annat än smärta. Less på att sjukvården jobbar i snigelfart och less på att vara less.
Fuck allt idag, jag hoppas på svar så man kan göra nånting åt denhär oredan.
Nu när jag lix spyr galla vill jag passa på att påpeka att jag detta år blev snuvad på deklaration, känner mig som världens mest ensamma människa och har totalt tappat matlusten.
Damn it feels good to ba va arg ibland, ska skalla en kudde och leta reda på nå rena strumpbyxor.
Det är måndag idag. Fuck allt och alla <3
Tjofadderittan
Nä nu ger jag bannemej upp, efter 500 turer in och ut på sjukhus, flertalet röntgen och jäkliga undersökningar, mer eller mindre hjälpsam medicinering .. fortfarande finns det inga vettiga svar på varför kroppen fuckar.
Får väl lov att låtsas att jag spontant utvecklat foglossning då, vad annars?
Till råga på allt så har det visat sig att första idiotläkarn jag träffa före jul hade skrive ut fel medicin, vilket resulterat i att magen nu beter sig som att jag kört den genom en dokumentstrimlare.
Nu blir det rehab för hela slanten, tjofadderittan från Tanten
Mars månad
Det känns allt bra oävet att uppdatera här nuförtiden, tillvaron är ganska deprimerande i allmänhet och det lär väl dröja ett tag innan man får rätsida på allt.
Förra veckan sökte jag mig till sjukan ännu en gång och fick träffa den nya stafett läkaren, hallelujah säger jag bara! För er som är bosatta i Malå är det väl ganska allmänt känt att vi hade en riktig skitstövel som stafettare före jul, självklart var det ju den idioten som stod för 99% av min "vård".
Kvinnan jag fick träffa förra veckan tog tack och lov tag i oredan på en gång, har tage en jäkla massa prover och röntga.
Tydligen har jag en förkalkning i höften, vad nu det innebär?
Jag har ju alltid påstått att jag känner mig som Agda 95, kanske det ligger endel i det, haha.
Ska vidare på annan röntgen och kolla upp dedär inom kort, om jag har tur kanske man får en ny höft lämpligt till sommaren, höhö. Nämen nog om det, eller ja, det är väl egentligen allt jag har att skriva om. Jag gör inte så mycket annat än att promenera runt som en gammal gumma om dagarna och tittar på serier.
Ja, här har ni mig. Världens yngsta gammtant.
Eld i baken
Kan onekligen påstå att livet fick en jäkla knorr i vinter!
Arbetslös, bök i kroppen och mitt i allting fick jag för mig att sluta snusa. Har insett misstaget nu, haha. Skulle leka med lite "finkläder" inför melodifestivalen i lördags, dock blev det ganska purket då jag upptäckte att ALLA finklänningar blivit för små. Jag har väl gått upp ungefär 500 kg sedan jag sluta snusa.
Harreligen vad nöjd jag blev.
Problemen med höften och ryggen är fortfarande inte lösta, jag har ju fått vara hos specialisten och knäcka till endel ben och böckel men skadan var väl redan gjord. Ryggen är jäkulst instabil och höfterna knäcker för varje steg jag tar.
Får väl lov att inse att man inte kan förvänta sig nån vidare hjälp av sjukvården i Malå så jag tar saken i egna händer och kör på med träning för att se om man lyckas fixa det själv. (jag har ju ändå gjort det en gång förr)
Problemen lär ju iaf inte lösas av att man sitter på rumpan och är arg hela dagarna :)
MEN, jag ska ändå påpeka att det inte alls är så illa som det var före jul. Nu har jag knappt några nervsmärtor och jag kan ändå oftast sova om nätterna. ..det är väl oftast grannen som håller mig vaken då Hen envisas med att skrika könsord åt sin tv.
Nog om det! Jag har iaf sagt ifrån mig att jobba nå mer på sågen då det uppenbarligen inte var så snällt mot gammkroppen, så nu har jag ställt om radarn en aning och söker på ungefär alla jobb som man kan tänkas överleva.
Jag väljer att tro att det ska lösa sig :)
Har för tillfället fått dille på podden Serial, har lyssnat konstant sedan igår och förstår faktiskt varför det har blivit en så himla stor grej av det. Kan rekommendera folket som inte hört den att lyssna på den!
http://serialpodcast.org/
Rackarns vad mycket jag vräkte ur mig nu, kanske inte så mycke matnytting men då är ni iaf uppdaterade :)
Nu ska jag krypa iväg till gymmet så dagen börjar kännas lite mera vettig.
Puss och kram!
Svensk sjukvård i dess esse
Ibland vet man ju inte om man ska skratta eller gråta.
Som sagt har jag haft mycke problem med rygg/höft och ben de senaste månaderna, kan ärligt säga att smärtan varit rakt av extrem vissa dagar och jag har rallat ut och in på sjukhuset i hopp om att få hjälp.
Förra veckan fick jag svar på min MR via brev, ett ganska udda brev måste jag säga där läkaren väldigt kort förklarar att jag har en cysta samt vätska i buken. Ingen mer information om tex storlek på cystan eller vad den kan innebära för hälsan. Inte så kul att få ett sånt brev på kvällen, var livrädd hela natten.
Ganska snabbt får jag tid i Lycksele för att undersöka cystan närmare och kunde ganska snabbt konstatera att min "läkare" antagligen haft en tråkig dag på jobbet, vätskan i buken var tydligen fullt normal då det SKA vara vätska där, och cystan.. ja, den var knappt 2mm stor och skulle antagligen försvinna av sig själv.
Iofs kan det ju vara ett bra besked men jag visste ju fortfarande inte vart smärtan kom ifrån.
I tisdags ringde jag till sjukgymnasten som jag träffat i början av mina problem, han tar en snabb titt på min MR och börjar snabbt rabbla all världens skador som han hitta. Däribland kunde han se flera diskbråck som jag gissar är sedan bilolyckan (har inte fått göra nån MR förr så det var ändå något av en nyhet) och så var det nog även nå knas på svanskotan (vilket jag gissar är nytt)
Nu kan man ju ställa sig frågan, varför i hela flatters informerar läkaren mig om en obetydlig cysta och naturlig vätska då det uppenbarligen fanns vettigare saker att informera om?
Och är det verkligen okej att ens lämna ett sånt besked via brev, då patienten blir lämnad utan en möjlighet att ställa frågor?
Tack gode gud för att världshistoriens bästa sjukgymnast kommer till Malå på måndag, äntligen slipper man gå till nån sadistisk stafettläkare som är empatiskt efterbliven. Att det ska vara så rackarns mycke begärt att få hjälp? Inte konstigt att folk flyr inlandet.
Nu kanske det kan bli en god jul trots allt :)
Den som tjatar skall vinna!
Fuck yeah, magnetröntgen om två veckor.
All makt åt Tengil vår befriare!
Ja varför inte?
Sover 3 timmar per natt, har nu ingen känsel kring munnen eller i höger hand.
Är gott villig att amputera höger ben då det gör så vansinnigt ont.
Har nästan lust att skratta åt eländet, ingen att prata med såhär på natten så då är det tur att man kan spy galla här istället.
Jag begriper inte vad kroppfan håller på med, du är dum och gör mig genuint orolig.
Borde straffa dig med nutella.
Fuck you
Vad hände sen?
Lite då och då brukar folk fråga hur jag har det i ryggen sedan olyckan 2007, och oftast brukar jag bara svara att det är ganska ok. Visst har jag ont fortfarande men man lär sig ju att leva med det.
Nu den senaste tiden har jag börjat få besvär med höfterna och smärta i benen, efter en tur till sjukgymnasten har jag nu fått klart för mig att skadan nu flyttat sig till ländryggen (förr var det bröstryggen) och nervskadan har börjat spöka igen, den har jag faktiskt inte märkt av på länge.
Känner mig nästan rakt av korkad, de senaste åren har jag haft "skakningar" i benen, det är nästan som att de vibrerar. Har hela tiden trott att skakningarna berodde på nån vitaminbrist eller nå men det visade sig vara nervskadan. Idiotjag har dumdristigt stretat emot och gjort det hela värre.
- För er som inte vet hur det fungerar, om man stretar mot en retad nerv så svarar den genom att dra ihop sig, bli stel och gör ont, känningarna kan egentligen komma vart som helst i kroppen beroende på vilken nerv som blivit kladdad. Jag har ju mosat tre diskar i bröstryggen vilket ger nerverna där ganska pissigt skydd. Dock vet jag faktiskt inte vad som hänt i ländryggen, om det är en gammal skada eller om jag lyckats skaffa den nyligt.
Domningarna i händerna är tillbaka och till och från är jag rakt av som en vandrande pinne.
Fuck me vad irriterande, kan inte träna bort rapplet eller ta en ipren och känna lindring.
Nu måste jag lära mig leva med dehär ännu en gång och luska ut hur jag kan bete mig utan att bli invalid.
Kanske låter rakt av som tragik dehär men jag håll å va så pass tuktad, tar för givet att det kan bli bättre då jag vet vars problemet sitter men man blir ganska less på att inte kunna fungera som en normal människa.
Jaja, nog om det. Nu ska jag ta en promenad innan läggning.
Puss och godnatt
Zombie
Alldeles för många nätter nu som blivit så gott som sömnlösa, jag är ganska nära att bli galen.
Idag valde jag tydligen att starta dagen vid halv 1, wtf håller mitt undermedvetna på med?!
Jag fortsätter iaf att böka vidare på setra, det funkar ganska bra och folk är trevliga. Plus att det är ganska nice att kunna vara hur äcklig och oduschad som helst, höhöhö.
Kanske det?
Är nu inne på min tredje arbetslösa vecka och jag klättrar på väggarna.
Har fått vara lite på sågen men det räcker inte för att hålla sig vid liv hela månaden, känns nice att leva på utspätt vatten och bröd i framtiden. Himla tur att jag hunnit spara lite pengar iaf.
Inte mycke nytt i övrigt, jag söker jobb som en vilde och vet väl egentligen inte om jag måste lämna malå eller kan stanna kvar. Vi får väl se hur bra flyt man har :)
Nu ska jag dricka lite oboy och invänta tröttheten, puss och kram
Dagens favorit
Det är så mysigt med folk som gör sig besväret att vara snälla. Idag kom det in en dam som stoppade mig enbart för att hon ville berätta väldigt detaljerat hur vacker hon tyckte att jag var.
Lite ovan vid komplimanger och plump som man är försöker man såklart bara fnissa bort det, men det är sånna små saker som kan göra att livet känns lite mindre ruttet. Jag älskar vänliga tanter, dom äger :)
Jag ska också bli en snäll tant en vacker dag, och jag ska skryta upp alla åbäken som kommer i min väg.
Puss!
Men knark
Har lyssnat på denna låt alltför mycket den senaste veckan, måste få dela med mig. Är det jag som har knasig smak eller har den fenomenalt skönt gunk? Nnnnnnts yeah
Nyfiken i en strut?
Blev något förvånad när jag såg besökar statistiken för bloggen nu på morgon, uppenbarligen beror den massiva ökningen på en viss annons på blocket och att folk är nyfikna.
Måste göra er besvikna, jag kommer inte skriva ut nå saftigt skvaller här eftersom det inte finns nå skvaller att berätta. Det hela verkar nog maffigare än vad det egentligen är.
Jag ska lix upp och jobba nu, sommaren är kort, jag har slut snus.
Tjing!
Whats new? Not me
Oh my god, dagen D närmar sig.
Jag fyller snart 26 och åldersnojjan är på topp. Spenderar all ledig tid åt att glo i spegeln och granska efter rynkor samt får till och från spasmer över allt ovettigt man gjort av livet.
Wtf, vars är mina krumelurpiller?
I veckan är jag ledig både tisdag och onsdag, så planen är väl att jag stumt ska spendera dagarna åt att göra saker som jag älskar att göra, dvs måla nån gammal möbel, sy om nånting oanvändbart till nånting användbart och baka nånting fettbildande som jag kan mata folk med på onsdag (ma birthday)
Oh my loyd, vad blev det av livet? Jag måste börja avla, omedelbums.
Nån som anmäler sig frivillig som slagpåse när jag behöver frigöra lite spunk?
Måste köpa ägg och mjölk
Hejs svejs lingonfejs
Upp å jobba
Måndag morgon och jag är som vanligt uppe före tuppen.
Det är kanske inte alla dagar som man är såhär lättstartad, det är såklart beroende på hur sweet man ha sove. Nu när denhär extrema värmen äntligen börja lägga sig sover man automatiskt så himla mycke bättre!
Det är egentligen lite tragiskt att man längta efter svalka och kyla, men oj oj vad skönt det ska bli med höst!
.. plus att jag gått upp typ 40kg under semestern så det känns inte lika wow att gå runt i bikini.
Ny vecka, nya äventyr.
Livet är hårt mot dom hårda, puss
Semesterns sista
Så nu är jag inne på semesterns sista dagar, hade bara två veckor så det har vare en ganska intensiv tid, jag har envisats med att hinna med en heldel.
Jag har hunnit ta en tripp till skellefteå, haft semester i Strängnäs med sol, bad, kräftfiske, vildsvinsjakt och en himla massa annat. Sedan tog jag en tur till umeå och hängde runt och slösa pengar, det är så vansinnigt kul att inte vara en fattig student! Wuhu!
Har träffat många gamla älskade människor och endel nya spännande typer, måste ge denna semestern en stor tumme upp! Dock hade jag gärna haft nån grad kallare och sluppe matförgiftningen, haha.
Har träffat många gamla älskade människor och endel nya spännande typer, måste ge denna semestern en stor tumme upp! Dock hade jag gärna haft nån grad kallare och sluppe matförgiftningen, haha.
På måndag ska man tillbaka till verkligheten
Inte brun som bajs, men iaf snäppet fräknigare än vad man var i december ;D
Jomensåatt..
Ännu en trög kväll, fucked up.
Skulle vara kul att ha ett husdjur eller nå att krama på så man slipper känna sig så ensam och patetisk.
Nån som har en hund eller en mysig guldfisk att låna ut?
5 dagar kvar till semestern..
sleepless
Kan inte hjälpas hata kvällarna då man inte kan sova, och tanten ska självklart upp tidigt imorgon.
Hjärnan verka ha en magisk förmåga att vilja lösa alla världens problem när man lägger huvet mot en kudde.
