Dehär ha vare en kämpig dag, det kan jag lova.
Antagligen har jag skrämt skiten ur klassen och familjen, men det GÅR helt enkelt inte prata om det utan att få härdsmälta i känslocentrat i hjärnan. Nu har jag då grina ur mig så mycke att jag har vätskebrist.
Imorgon kommer en ny dag, och efter DEN nya dagen kommer fredagen och helgen, jag har nog aldrig längtat så hårt efter helg.

Nu gäller det väl bara att lägga sig ner och försöka förtränga allt.
"Det ordnar sig, det gör det alltid.." Trallalalala